Tröttis

Jag är så himla trött hela dagarna igenom nu för tiden. Det är som sirap i hjärnan och ögonen vill bara falla ihop. Jag gissar att det är kombinationen av vintern och graviditeten. Kämpar på med jobbet på dagarna och när jag kommer hem är det soffan som lockar. Går lite på sparlåga just nu. Men det är väl bra att passa på att vila och lata sig medans man har möjligheten!

Lussebullar

Nu har vi julpyntat lite här hemma. Det blir mysigt när det är så grått och trist utomhus. Jag har till och med bakat lussebullar. Det blev inga katter, utan lussebullar med mandelmassefyllning. Har inte smakat än, men det ser gott ut i alla fall! I eftermiddag har vi bjudit hem lite vänner för adventsfika.



Vi tog även några bilder på magen.

 

Halsbrännan har inte gett sig till känna de senaste dagarna, skönt! Den lilla blir mer och mer aktiv där inne i magen. Det sprattlar lite då och då.
Träningen går lite sådär, känner mig lite omotiverad och klumpig. Men jag får inte ge upp redan! Det blir i alla fall några lätta träningspass per vecka.

Magen i vecka 26

Jag ser att det är några flitiga som är inne på bloggen och kikar trots att det är glest mellan inläggen. Jag har inte haft så mycket inspiration och kvällarna har jag mest spenderat i soffan. Mörkret och magen gör mig trött.
Det efterfrågades en magbild. Har ingen bra, men ni kan få en mobilbild så länge. Vi är allmänt dåliga på att fotografera. Ska bättra oss på den punkten. Hoppas på fint väder till helgen.



Kulan växer och frodas. Var hos barnmorskan för några veckor sedan och fick lyssna på hjärtljuden. Allt var bra, förutom att mitt järnvärde var lite lågt. Så nu äter jag järntabletter och försöker äta annat med mycket järn i. Har även börjat få halsbränna. Det är inte alls trevligt, men som tur är har det bara kommit i perioder.
En vagn har vi även införskaffat! Det blev en Brio som jag hittade på Blocket. Tror att det blir helt perfekt. En sak som vi kan pricka av från inköpslistan.

Hockeykväll!

Igår var jag hör och häpnad på hockey! Anledningen var att ett konsultföretag på jobbet bjöd på hockey och trerätters middag, ja tack, sa jag. Så slapp jag laga mat i min ensamhet den kvällen, plus trevligt sällskap och lite hockey kan man ju så stå ut med.
Igår var det även en kvinna (såklart (?)) som frågade lite försiktigt om det var en liten bulle jag hade. Sånt blir jag lite glad av, det är kul när det verkligen börjar synas. Även för personer som jag aldrig tidigare har träffat. Joodå, det är allt en liten knodd som växer och sparkar där inne. Det var inte lika kul när jag för någon vecka sedan fick kommentaren att det inte syntes att jag var gravid! Inte nåt man vill höra då man känner sig tjock och när det fattas en decimeter när man försöker knäppa byxorna.
Nu är det bara tre dagar kvar, sedan kommer fina M hem till oss igen!

Vecka 24

Imorse ringde klockan halv fem. M steg upp och fixade det sista inför sen USA-resa och jag klädde mig för att köra honom till busstationen. När jag skjutsat honom åkte jag hem och kröp ner i sängen igen. Tyvärr lyckades jag inte sova specielt mycket innan klockan ringde igen. Den lilla i magen hade värsta boxningsmatchen, men det var ändå skönt att vila ögonen några timmar till innan det var dags att jobba.
Idag startade vecka 24, tiden bara springer iväg! På fredag är det dags för ett besök hos barnmorskan. Får se vad som händer då, kanske får lyssna på lite hjärtljud från liten och så ska jag nog lämna lite blod.
Liten bildbomb på den växande magen.



Gräsänka

Imorgon åker min M iväg till USA med jobbet och blir borta i nästan två veckor! Det är kul att han får sådana möjligheter, men jag ser inte fram emot att vara själv så länge. Vet inte när vi var ifrån varandra så länge senast? Men det är bara att försöka se fördelarna med det... Jag är dock väldigt dålig på att underhålla mig själv. Det är dessutom så mycket hemtrevligare och mysigare hemma när man inte är själv, även om man inte gör saker tillsammans hela tiden.
Annars knallar det på som vanligt här hemma. Magen växer och sparkarna känns allt tydligare varje dag. Börjar känna mig tjock, och tjockare ska jag blir :). Det är bara att vänja sig. Träningen fungerar fortfarande bra tack och lov, så det är skönt! Ska hålla på så länge det känns okej, sen får jag övergå till något annat än jympa, eller bara slappa de sista veckorna. Det är ju omöjligt att veta hur man kommer att må i slutet. Min tanke är att jag jobbar så länge det känns bra och om det blir ända fram till förlossningen eller några veckor innan får vi reda på då. Skönt att jag har ett relativt flexibelt arbete och en toppenbra chef.

RSS 2.0