Vi var ute och åt på restaurang igår, jag och M. Lika bra att passa på, nu när det bara är vi två. En trevlig restaurang vid Mälaren med utsikt över den upplysta staden. Enda gästerna var vi och ett par till. Lugnt och skönt. Lyxigt. God mat.
Sedan gick vi hem och kikade på Melodifestivalen. Jag somnade visst sedan i soffan medan M tittade på Bond-filmen.
Nu börjar jag känna mig rastlös och otålig. Jag vill ha bebis här NU! Känner inte för att ta tag i något. Har ingen motivation till att jobba, men känner inte för att gå hemma heller. Men det är bara att låta tiden ha sin gång.

Det är lite tyst här, men det beror inte på att det har kommit någon bebis än. Den verkar trivas bra där inne och jag försöker tänka att det fortfarande kan ta fyra veckor till innan liten är här på utsidan.
Den bökar på och jag mår fint. Fingrarna har blivit en aningens svullna, så både vigselringen och förlovningsringen har hamnat på nattduksbordet. Det blev väldigt tomt på fingret, men snart får det komma tillbaka till dit de hör hemma igen.
Idag är det visst semeldagen, så det bjöds på semlor på jobbet, inte helt fel!

Idag skiner solen och snön ligger vit på marken. Har inte varit ut än, men det ser iaf skönt ut genom rutan. Magen växer och vi väntar. Jag blir anfådd av att knyta skorna och mina fingrar somnar på nätterna. Annars är det fortfarande fin med mig.

 
Idag har det gått 36+6 dagar och imorgon är det prick tre veckor kvar till beräknat datum. Jag får ofta frågan: När ska du sluta jobba? Det är tydligen så att man ska ha bestämt ett datum och man ska tydligen gå hem några veckor innan det är beräknat. Det känns iaf så, eftersom att jag varje gång måste förklara att jag inte vet hur länge jag jobbar, jag jobbar så länge det känns bra. Om jag skulle gå hem två veckor innan och bebis bestämmer sig för att komma två veckor senare än beräknat, då skulle jag i så fall gå hemma i fyra veckor. För mig känns det lite som en lång pina, gå hemma och vänta. Jag mår ju bra, därför ser inte jag någon anledning till att sluta jobba så tidigt. Förstår ju de som inte mår bra eller som har ont, då är det ju en helt annan sak.
Jaja, det är nog många olika beslut som kommer ifrågasättas av andra. Tror att det är speciellt kring barn som många andra har åsikter om hur man ska eller bör göra.

Vi blir mer och mer säkra på att valet att flytta hit till V-ås var väldigt bra! Vi har redan mer bekanta här än vi hade i Linköping. Där hade de flesta pluggarkompisarna flyttat iväg där jobben fanns. Lite av en slump blev det att vi hamnade just här, men en väldigt bra slump!
Just nu går mycket tankar och funderigar till den lilla i magen. Jag har bestämt mig för att jobba lite kortare dagar framöver och har inte bebisen kommit ut den 2 mars, så kommer jag börja ta ut föräldraledigt oavsett. Jag vill ha iaf ett datum jag med säkerhet vet att jag slutar jobba. Sen kan det ju bli tidigare också, vilket jag hoppas på. Jag är omotiverad att jobba och det känns mer och mer ansträngande att fokusera på det en hel arbetsdag. Annars mår jag fortsatt bra och magen växer och knodden sparkar.