Nu är snart Linn 2 veckor gammal. Och på måndag är det dags för M att börja jobba. Det kommer bli lite tomt här hemma då. Nu när vi har haft tre veckor tillsammans här hemma. Då ska jag sköta allt själv, nu har jag ju lyxen att M fixar med mat och plock medan jag ammar. Får hoppas att Lilla liten kommer bli bättre på att ligga själv och filosofera lite mera. Just nu är det bästa om man antingen får amma, eller ligga tätt intill mamma eller pappa.


Vår älskade lilla dotter! Det är överväldigande vad mycket kärlek ett sådant litet knytte kan uppbringa.

Nu är väntan slut. I fredags kväll kom hon ut till oss, den lilla knodden. På torsdagkväll klockan 22 kände jag första värken och kl 21.38 på fredagskvällen, 24 timmar senare, föddes den vackraste bebis vi någonsin sett.



Nu är vi hemma från BB och ska börja leva livet som småbarnsfamilj. Det känns så overkligt, men ändå så verkligt. Den lilla varelsen som är vår och som är så fin. Hon äter, sover och bajsar. Inatt tror jag att M bytte minst fyra bajsblöjor och jag ammade däremellan, men lite sömn har vi fått. Är skönt att kunna vara hemma och slappa nu, bara vi tre.


Det är inte långa stunder som hon är vaken. Hon sover sig in i det nya livet.

Då var vi på dag 40+3 alltså 3 dagar efter beräknad födelse. Men ännu inget barn i sikte. Tycker att sammandragningarna ökar i intensitet, men det är fortfarande inget som gör ont. Lite konstigt, men jag väntar ju på att det ska kännas, att det ska göra ont. Det är ju inte förrän då som det är något på gång.
Lite rastlös börjar jag bli, men ännu är det inte så farligt jobbigt att gå hemma. M är hemma hela dagarna han också, eftersom att han sitter på distans och är med på en utbildning som pågår i USA. Hade det inte varit så att vi skulle ha barn just nu så skulle även han vara i USA, men nu får det bli såhär. Skönt att ha honom så nära, när det väl drar igång. Då har jag sällskap på förmiddagarna också, så får jag roa mig själv på eftermiddagen och kvällen.

 
Lite bilder på kulan.

Den är stor med tanke på hur jag såg ut innan, men det känns ändå inte som att den är superduperstor. Hoppas det betyder att barnet inte är superstort heller. En sisådär 3,5-4 kilo verkar lagom. Det är mycket rörelser i magen, på högersidan får jag lite sparkar då och då. Vänstra sidan av magen utnyttjas inte alls, så har det varit de sista månaderna. Huvudet är så gott som fixerat iaf, det är skönt att veta.

Imorgon är det måndag, men jag ska inte gå till jobbet. Jag ska inte gå till jobbet på flera månader nu. Det känns lite konstigt. Det är lite vemodigt också, att inte träffa kollegorna varje dag, som jag gjort det senaste året. Vi jobbar väldigt tätt tillsammans och vi har ett bra team, så det blir lite ovant. Att de ska fortsätta jobba på som vanligt, utan att jag är där. Att det dessutom kommer ske många förändringar i teamet när jag är borta gör inte saken lättare. Men det är så det är och jag ser ju fram emot det jag kommer vara med om istället.
Jag är alltså föräldraledig nu. Till en början med knodd inne i magen. Får se när den behagar att komma ut. Imorgon är det ju knodds födelsedag, får se om knodd tycker samma sak. Det är inget som tyder på att den vill ut än så länge.
Idag följde jag med M när jag skulle ut och springa, han sprang 5 km och jag prommenerade 2.5km. Det fungerar bra att prommenera, men tempot har blivit lite lägre de sista veckorna. Får lite sammandragningar då och då, men inget som gör ont. Är lite tät i näsan och fingrarna somnar på nätterna, men fortfarande inget att klaga på.