Sådär, nu kommer det ett nytt inlägg! Det var en stund sedan sist. Vi har hunnit fira jul och magen den växer för varje dag som går. Det börjar bli lite tugnt och otympligt nu och jag har börjat längta väldigt mycket till den dagen då liten är på utsidan av magen istället. Nu är vi i vecka 31, så som längst är det 11 veckor kvar. Inte alls lång tid egentligen, men det känns lite som en evighet.
Jag ska absolut inte klaga, för det har gått utomordenligt bra hela graviditeten, men lite jobbigt är det såklart. Det jag saknar mest är nog träningen. Kroppen säger ifrån nu, prommenader fungerar, men jag längtar efter att komma ut och springa och bli riktigt trött och svettig.
Vi har fått lite minikläder i jul. Mormor gav oss två små söta stickade tröjor med tillhörande mössor och sockar. Jag går och kikar lite på de små kläderna ibland och tänker att vi snart kommer ha en liten som kanske till och med är för liten för de små kläderna. Vi tog lite bilder på julafton:

 
Både mamma och pappa fick känna lite sparkar från knodden. Det härjar på för fullt dagarna igenom. Det är skönt att veta att den verkar ha det bra där inne.